Karolina Wessman

Undergrunden.

Det finns många saker jag ångrar att jag inte gjorde medan jag var i London. Jag hade velat ha mer tid till sightseeing. Och tid att äta mer cookies. Sainsbury's triple chocolate cookies är fan livet. 

Jag hade velat åka till Nottinghill. Jag hade velat gå ett par gånger till på Oxford Street. Jag hade velat ta fler bilder i telefonkioskar. Jag hade velat se mer. Se mer än tunnelbanestationer. 

Även om jag inte är missnöjd med att ha åkt tunnelbana 50% av min tid i London. Jag har ju trots allt en stor tunnelbanekarta placerad på väggen ovanför mig säng. Det är något speciellt med att åka tunnelbana. Jag skulle inte tveka en sekund om jag hade tid och pengar att åka till London när som helst. Och någon att åka med. Om någon är frivillig kan den ju få höra av sig..

Idag är det onsdag och jag började denna härliga dag med att dricka ett glas med äppelcidervinäger, halvjummet vatten och honung. Detta är inget jag rekomenderar. 
(Det finns en väldigt logisk anledning till detta, jag lovar.)
 

Jag försov mig också, och när jag snabbt skulle springa in på mitt rum och hämta psykologiboken råkade jag ta fel, vilket jag upptäckte på tåget. Jag hade fått med mig mammas "Sånglekar för barn". Oklart vad den gjorde på mitt rum. 

Jag tyckte det var jätteskönt, för i morse insåg jag att jag är klar med alla uppgifter och har inget mer att göra fram till 10 februari. Men idag på tyskan sa min lärare att vi ska skriva ett A4 om hur mycket ungdomar använder internet, och datorer generellt. Så nu är jag inte längre klar med alla. Danke Ina.

Arrivederci,
Karolina