Karolina Wessman

Mitt uppe i prokrastiantionen häromdagen hittade jag en video på BuzzFeed, som handlade om, om jag inte minns fel, 5 personer som under 30 dagar ska ”keep a journal”. Jag tycker inte om det svenska uttrycket ”skriva dagbok”, för att det låter så mycket som något som ska tillhöra de tidiga tonårens mest lästa böcker om pojkar och flickor som finner sig själva. Lika mycket som jag vill hitta mig själv, vill jag inte klassas som att jag är i samma stadie i livet som en flummig kille i ett skönlitterärt verk av Sören Olsson och Anders Jacobsson.  

Hur som helst, så insåg jag redan utav titeln att det är ju faktiskt 30 dagar i april. Jag har ju alltid vetat att det är 30 dagar i april, eftersom att min födelsedag är den 30:e och sista dagen av årets fjärde månad (bortsett från det året då jag inte riktigt var säker på om det var 30 eller 31 dagar, men att jag i vilket fall fyllde år den sista april, så det kunde ju ha varit så att min födelsedag faktiskt var den 31:a april, men så var inte fallet). Och jag som skrivande människa har under många perioder av mitt liv försökt att rafsa ner ord på papper för att släppa tankarna som inte går att berätta och istället placera dem på papper. Därför tänkte jag göra det även nu. 

Av denna enkla anledning passade inget bättre än att prokrastinera lite till och förbereda för dessa trettio dagar där jag kommer att pressa mig till något som faktiskt redan borde kännas som en rutin. Så jag målade lite i det som för tillfället agerar just denna dagbok (eller journal), för att sätta lite extra press att skriva varje dag.