Karolina Wessman

Nytt år, ny prestationsångest
Jag skrev inget inlägg första januari, vilket känns segt för att jag brukar alltid se till att skriva den första dagen varje månad, det är mitt främsta mål. Men jag fick sån himla prestationsångest. Föregående år har jag alltid haft sån bra koll på mitt liv. Förra året skrev jag upp mål som egentligen redan var planerade händelser i mitt liv. Typ ”ta studenten” och ”åka till tonga”, och då var det lätt att hålla. Men i år har jag inga faktiska planer, inga planer som också är måsten i alla fall. Jag kanske jobbar lite här och där, jag kanske reser någonstans, jag kanske till och med tar körkort även om jag inte riktigt känner för det just nu. Så att skriva upp nyårslöften gav mig fruktansvärd prestationsångest.

Nu är jag här i alla fall, och ger er tre saker jag ska försöka genomföra under två kå arton:

Äta mindre kött. Jag äter redan väldigt lite kött, men jag har bland annat lovat mamma att introducera henne till goda rätter med bönor. Anledningen till att säger mindre kött istället för inget kött är inte för att ”jag tycker för mycket om kött för att sluta helt” eller något sånt. Det handlar helt enkelt om att i vissa situationer är vegetariskt inte ett alternativt och i situationer där man ska äta middag hos någon annan, då vill inte jag ställa till och kräva att de lagar mat utan kött - väldigt svenskt av mig att vara konflikträdd. 

Laga min cykel - och cykla mer. Min fulcykel, alltså min billiga cykel jag köpte utan sadel och med ful grå färg lite överallt på auktion när jag gick i sjunde klass blev stulen förrförra året och jag har inte cyklat mycket sedan dess. Jag gillar att cykla och har därför bestämt mig för att rusta upp min lite sportigare cykel som av ren tillfällighet har varit trasig ungefär lika länge som jag ägt fulcykeln. Under våren ska cyklas helt enkelt. 

Resa till ett land jag inte varit i förut. Frågar ni mina föräldrar finns det ”snart inga länder jag inte varit i”, men jag skulle vilja säga att än så länge finns det alldeles för många. Kanske tågluffar i år, kanske flyttar till Wien - lovar inget, för att löften är till för att brytas och jag bryter löften som inte ens var löften. Jag ska resa i år också, får se vart jag tar mig. 

Om några dagar är nytt-år-klyschor inte längre tillåtna, men låt oss hoppas att när jag läser detta igen om ett år kommer jag tänka att ja men det blev ett bra år i alla fall. Hoppas ni gör det samma, det är vi fan värda efter två dåliga år. Men åren kanske är som höga vågor, var sjunde är the real deal. 

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress